Postmodernismen som utgångspunkt för förändring

Signalhuset,ursprungligen ritat av DOM Borowski Arkitekter, stod färdigt 1994 med ett formspråk där färg och geometri gav byggnadens delar tydliga roller. Röda pelare betonade vertikalerna, blå fasadelementen höll samman större ytor och den triangelformade entrén markerade övergången mellan ute och inne. Uppdelningen speglar postmodernismens intresse för arkitektur som uttryck och kommunikation. Pelare, fasadfält och entréer fyllde praktiska funktioner och bidrog samtidigt till byggnadens identitet. Karaktären ligger i samspelet mellan delarna: färgkontrasterna, proportionerna och växlingen mellan upprepning och markerade former.

Att bevara, men också utveckla, byggnaden för nya användare kräver omsorg om helheten, även när enskilda delar förändras. Beställaren efterfrågade en metodik – berättelseburen planering – och genom analyser blev platsens historia, identitet och möjliga framtid en utgångspunkt för arbetet. Metodiken gav BAU, Stockholms stad och AMF Fastigheter en gemensam berättelse att pröva förändringarna mot. För Signalhuset innebar det en inriktning där den postmoderna karaktären tas till vara samtidigt som huset utvecklas för nya användningar.

Sedan 2022 arbetar BAU med Signalhusets omvandling. Genom detaljplaneprocessen har BAU, Stockholms stad och AMF Fastigheter arbetat vidare med balansen mellan bevarande och utveckling. Dialogen har fört arbetet med Signalhusets omvandling framåt, med byggnadens särprägel och Marieviks förändring som centrala frågor. Här kunde också en föreslagen rivning undvikas.

Det har stått klart att nya öppningar och tillägg, vilket var ett krav från beställaren, behövde förhålla sig till den befintliga kompositionen och samtidigt ge utrymme för andra sätt att använda huset. Gestaltningsfrågan blev hur byggnaden kan få mer dagsljus, större kontakt med kajen och nya moderna arbetsplatser i ytor med begränsad takhöjd, samtidigt som dess särpräglade uttryck förblev tydligt. Det befintliga husets arkitektur gav därmed riktning åt förändringen.

Större kontakt med vattnet och två nya våningsplan

BAUs bearbetning av kortsidorna och bottenvåningen stärker byggnadens kontakt med omgivningen. Nya fasadpartier med större fönster ger förutsättningar för mer dagsljus och tydligare utblickar mot Årstaviken. Förändringarna gör också mötet mellan kontorshuset och kajen öppnare. Fönsterpartierna är färgsatta på byggnadens villkor men i ett lager som visar att tilläggen skett i vår samtid och blir på så sätt en fortsatt del av berättelsen om Signalhuset.

Två nya våningsplan i trä tillför arbetsplatser ovanpå den befintliga byggnaden. Påbyggnaden kompletteras med gröna tak och solceller. Utformningen av påbyggnaden är en sampling av sockelvåningens gestaltning så att de nya delarna möter husets befintliga material, bland annat genom att de terrazzoslipade betongelementen lyfts fram.

Tilläggen ska kunna avläsas som en ny del av byggnadens historia, samtidigt som den ursprungliga arkitekturen fortsatt präglar helheten. Kaminsky Arkitektur ansvarar för inredningsuppdraget.

Återbruk och energimål i samma ombyggnad

Att vidareutveckla Signalhuset innebär att ta vara på både byggnaden och de material som redan finns på plats. Återbruket blir därmed en konkret del av ombyggnaden och projektets arbete med klimatpåverkan.
Projektets uttalade mål omfattar NollCO₂ 2.0 för ombyggnad, Miljöbyggnad Guld och energiklass A. Bevarande och återbruk kombineras med tekniska åtgärder och nya tillägg för att möta kraven på husets fortsatta användning.

Signalhusets roll i Marieviks utveckling

Marievik förändras från ett område präglat av kontor till en stadsdel med fler bostäder, verksamheter och offentliga platser. Kajstråket längs Årstaviken är en viktig del av den utvecklingen.
Signalhuset för med sig en del av områdets historia in i den nya stadsdelen. När bottenvåningen och fasaderna får större kontakt med omgivningen kan byggnaden också bidra på nya sätt till livet längs kajen.

I BAUs arbete förenas därför två skalor: arbetsplatsens behov av ljus och utblickar och stadsdelens behov av byggnader som möter sin omgivning. Projektet visar hur ett befintligt kontorshus kan utvecklas för fortsatt användning med sin arkitektoniska karaktär som utgångspunkt.