En stadsdel växer fram i Haga Norra. Kvarteren ger plats för fler bostäder, för kontor, handel och service, för nya mötesplatser men binder också samman äldre stadsdelar i ett urbant mönster som främjar gång- och cykeltrafik likaväl som en utbyggd kollektivtrafik. Här har BAU arbetat från strukturplan till inredningsuppdrag i kontorsbyggnader och till den levande staden kommer nu fler bostäder i kvarteret Kvinten.

Nu sker säljstart för fler bostäder. Nyckeln för de framtida bostädernas långsiktiga attraktivitet ligger i helt moderna lägenheter i ett stadsmönster som är tidlöst urbant. Alla gatufasader muras på plats och varje trapphus får en egen identitet i detaljer, tegelval och färgsättning. Genomgående för alla trapphus är klassiska proportioner, tydlig vertikalitet och en gemensam rytm i fönstersättningen. Tydligt identifierbara och omsorgsfullt utformade bostadsentréer med partier i ek återkommer i samtliga trapphus som ett sammanhållande element.

Gårdarna i båda kvarteren är gröna och livfullt utformade med uteplatser till lägenheter, gemensamma ytor och sandlådor och annan utrustning för barnlek. Fasader mot innergårdar är på samma sätt som i stenstaden enklare än gatufasader och utförs i ljus puts för att maximera dagsljustillgång.

Gestaltningen hämtar inspiration från förra sekelskiftets husbyggande, i ett hantverkskap som tillåter lekfulla detaljer men också industrimässig effektivitet. Det är staden som är måttstocken för den framtida livskvaliteten men i Haga norra är det med vår tids fokus på hållbarhet där miljömässigt engagemang, sociala strukturer och ekonomisk resurshantering ger plats för ett tätt stadsliv och alla dess fördelar.

Du kan läsa mer om bostäderna och stadsdelen hos våra beställare Fabege och Birger bostad.

Tillsammans med Karolin Forsling, ForslingUnited, Thomas Erséus, AMF Fastigheter, Knut Rost, Diös, Niklas Säwén, Sundsvalls kommun, Magnus Lindgren, Tryggare Sverige och Rikard Eliasson, MSCI pratade Kristin Gausdal, arkitekt och partner från BAU om kontoret nu och i framtiden i ett panelsamtal under Almedalsveckan.

BAU var även värdar och modererade ett givande och roligt samtal med titeln ”Vad är ett kontor?” tillsammans med Andreas Lindelöf, NCC, Anna Kullendorff, Humlegården, Hanna Mossfeldt, AMF Fastigheter, Henrik Brinck Landelius, Areim, Stina Oja, TAM Group, Filip Elland, Castellum, Linn Dahlberg, Fabege, Mick Salonen, Zengun, Kristin Willerström, Pembroke och Anton Johansson, BAU. Stort tack till er alla för ert engagemang och för att ni delade och diskuterade era insikter!

Är kontoret dött? Nej. Men för att staden ska bli levande måste miljön vara attraktiv.

Tack till Fråga Lou som arrangerat.

Sveriges största återbruksprojekt för kontor har en fasad med 486 000 återanvända tegelstenar. Här i Haga Norra har BAU arbetat på uppdrag från Fabege från stadsutveckling av hela stadsdelen i strukturplan fram till bygghandling för bostäder, kontor och handel i ett flertal av stadsdelens kvarter. I planeringen av hela området har förutsättningen hela tiden varit att skapa en levande stadsdel där man vill bo, arbeta och leva.

Emilie Larsson, projektchef på Fabege, beskriver hur fasaden kom till utförande. ”Den återbrukade tegelstenen är vacker och har krävt en enorm hantverksskicklighet där vår entreprenör Kovenda fått handplocka rätt personal. Eftersom varje tegelsten är unik både i form, struktur och kulör har murarna först fått lägga ut varje tegelrad på marken för att därefter kunna mura upp den. Allt för att fasaden ska få en så jämn och vacker struktur som möjligt. Det har nästan krävt dubbelt så mycket jobb som en ’vanlig’ murning. Det finns en jättefin film som Kovenda tagit fram. De är oerhört stolta över sitt hantverk.”

Det platsmurade, återbrukade teglet med dess skiftningar i form och kulör andas en tidlöshet som bidrar till att skapa en känsla av att byggnaden alltid har funnits där och alltid kommer att göra det. Även inne i byggnaden har fokus varit att materialen skall kännas tidlösa, äkta och beständiga. Det mest hållbara huset är det som inte behöver byggas om; ljusgårdarna och de publika ytorna utförs i kalksten och trä, där ljusgårdfasaderna är gestaltade med tredimensionella träprismor vilket skapar en varm och ombonad känsla i ljusgården. Kontorsvåningarna är planerade för full flexibilitet över tid och ett våningsplan kan husera allt från en till åtta hyresgäster utan behov av större ombyggnadsinsatser. Men även det återbrukade teglet har ytterligare en livscykel till godo, vi har använt oss av ett blandat kalkbruk för att möjliggöra att fasaden ska kunna återbrukas igen i framtiden.

Se filmen om Haga Norras tegelstenar här

Välkommen att skicka din ansökan med personligt brev, CV och portfolio till

Vi söker studenter som vill praktisera under ett år. Hos oss på BAU är du som praktikant anställd med lön och förmåner. Den sociala kulturen är välkomnande och vänskaplig och du blir del av en projektgrupp samtidigt som du följer vårt program för praktikanter. Det här säkerställer att du varit med om alla skeden i ett projekt under året, från idé till genomförande. Vi på kontoret jobbar med praktik i alla skalor och löpande kunskapsåterföring. En aspekt som breddar din syn på yrket innan du slutför din examen eller väljer inriktning.

Vi intervjuar och anställer kontinuerligt från och med nu – så vänta inte med din ansökan.

Klimatarena Stockholm är en plattform för att accelerera 
klimatomställningen. Här samarbetar företag, offentliga aktörer och akademi för en klimatdriven verksamhetsutveckling i Stockholms län. Samarbetet utvecklas här och nu för att öka kunskapen, ge stöd och inspiration att genomföra åtgärder och skapa nya kontakter för att minska utsläppen av växthusgaser.

BAU är med och samarbetar på Klimatarena Stockholm. Vi deltar för att säkerställa att vi ligger i linje med Parisavtalet och att vi tillsammans accelererar klimatomställningen i Stockholms län. BAU tar genom det avtalade klimatlöftet tillsammans med Klimatarena Stockholm ett tydligt klimatledarskap.

Läs mer om Klimatarena Stockholm här: https://klimatarenastockholm.se/

Tillsammans med det brittiska kontoret Alison Brooks Architects och LARK landskapsarkitekter från Norge inbjöds BAU till tävling för Lunakvarteret i Södertälje. I teamet ingick även Linn Lindfred, expert på cirkulär hållbarhet samt konstruktörerna i Kvarteret K. Tävlingsförslaget omvandlar stadskärnan genom tre nyckelidéer som är förankrade i platsen: dess många kulturer, dess naturliga topografi och dess underbart, eklektiska, arkitektoniska karaktär. Tävlingen är avslutad och förslaget ”Himlen är vårt tak” av CF Möller Sverige vann.

BAU tackar hela teamet för fantastiskt samarbete och gratulerar vinnarna till den intressanta uppgiften.

I vårt förslag ”Det sammavävda Luna” såg juryn möjlighet till något helt nytt med ambitiös vilja till ny skala och fina torg. I tävlingsförslaget öppnar sig kvarteret i ett trappande landskap av platsbildningar med gröna, generösa vistelsesytor för Södertäljes alla invånare. Luna skall vara en plats för alla, oberoende av plånbokens storlek, av ålder, etnicitet eller intressen. Inom kvarteret skapas en kreativ, rolig, upplevelserik och varierad mini-värld – där alla sinnen kan kittlas och nya erfarenheter kan skapas.

I en stor variation av bostäder; för flerbarnsfamiljen, för studenten, för kompiskollektivet och för det äldre paret, kan alla hitta en hemvist. Bostäderna skapar den sociala tryggheten som kan saknas i en kommersiell miljö. Kontorshusen med deras invånare fyller platsen med liv under dagtid, och ger tillsammans med skolan ett stort flöde av människor till de inre torgbildningarna som utgör planens hjärta, men även till gatorna runt kvarteret. Konsthallen bjuder in besökare till kvarterets hjärta och det annonseras tydligt i kontorshusets entréplan. Vid vernissage och event aktiveras torgen av konstintresserade Södertäljebor och kopplingen till Biblioteket och Luna Studios känns nära och naturlig för utställningar eller evenemang. Även bion lockar medborgare i alla åldrar. Alla ytor är skapade för samnyttjande och flexibilitet. Var för sig och tillsammans ger de möjlighet att samla många människor på liten yta.

Kvarteret med sin rikt varierade programmering bjuder på oändliga möjligheter att anpassas över tid, bjuda på pop-ups, temporära program och aktiviteter och har alla förutsättningar för att leva under dygnets alla timmar – med ett innehåll som Södertälje vill ha. Återbruk av befintliga stommar och material har varit en ledstjärna i gestaltningen. Grundflexibiliteten i de generösa bottenvåningarna och möjligheterna att husera allt från små ateljéer för konstnärer, korsordsföreningar, språkkafé, yogaklasser, matlagning, lek, dataspelprogrammeringskurser, plats för läxhjälp, plats för första daten och plats för livet gör det nya Luna kvarteret till en helt unik plats. En plats för upplevelser. En plats för minnen. En plats för människan.

BAU, Kengo Kuma Architects och Masu Planning bjöds efter prekvalificering in till tävling om Norrköpings nya centralstation. Fyra team fick uppgiften att utforma det nya stationsområdet som skapas i och med att järnvägstrafiken genom staden leds om. Vårt team med arkitekter kompletterades av Arkitekturhistoriker Martin Rörby, Linn Lindfred, Circularista samt affärsutvecklare på TAM Group och trafikplanerare från Iterio.

Kring Norrköpings nya centralstation finns möjligheten att förlänga innerstaden norrut med alla de kvaliteter som representerar Norrköping, förstärkta av grönska och vatten och med fokus på rörelse till fots, cykel och med kollektivtrafik. Vårt förslag under mottot ”Framtidsvågen/Framtidsvägen” bedömdes av en jury från Norrköpings kommun tillsammans med representanter från Trafikverket och Jernhusen. Juryutlåtandet framhöll styrkan i utformningen av kvarteren och såg förslaget som utvecklingsbart. Vi gratulerar vinnarna Wingårdh Arkitekter tillsammans med Fredriksson Arkitektkontor, Bogl och Sigma Civil med förslaget ”Railway Renaissance”.

Vårt förslag: En ny station/ett nytt stationsområde

Tågresenären som anländer Norrköping kliver av på en perrong under ett spektakulärt böljande tak som ljussätts för för att skapa ett upplyst resanderum med sin höjdpunkt ovan stationsbyggnaden. Härifrån är det lätt och naturligt att hitta vägarna ut till staden. Känslan är av trä, ljus, grönska och välkomnande mjukhet i kontrast till järnvägens tekniska miljö. Glasväggar längs järnvägsbrons utsidor skyddar perrongerna från vind och staden från buller för att i möjligaste mån skapa en komfortabel resemiljö. Regelbundet utplacerade ljusbrunnar silar dagsljus från taket ner till miljöerna under spårbroarna, och varje brunn har klättrande gröna växter som visuellt kopplar marknivå med perrongnivå. Väl på marknivå finns en stationshall med caféer, kiosker och servicebutiker, som nås via ingångar i de fyra väderstrecken. Parallellt med järnvägsbron löper från stationen ett gångstråk kantat på södra sidan av genomsiktliga kommersiella lokaler för att på sin norra sida tillgängliggöra taxi, hyrbilar, bussar och inte minst ett generöst cykelgarage med faciliteter för cykelservice och säker förvaring – ett garage präglat av fina ytskikt och god belysning.

Märkesarkitektur

Den nya stationens vågformade tak, inspirerat av Motala Ströms vandring genom staden, förbinder nytt med gammalt och reser sig på mitten för att bilda det stora resanderum som bidrar till orienterbarhet och trygghet för resenärerna samt signalerar värdet i en viktig knutpunkt för resande. Det nya Stationstorget ramas in av den gamla stationsbyggnaden i syd, där den fungerar som historisk port till det nya stationsområdet, och sträcker sig upp till den nya byggnaden i norr. Stationsområdet bildar ett kontinuerligt stadsgolv för att framhäva fotgängarmiljö och områdets karaktär som ankomstrum till Norrköping.

Norrköping

Utmärkande för Norrköpings historiska stadskärna är rutmönstret, där bredden på en och samma gata kan variera och där gatornas läge ibland förskjutits något i sidled inom den större strukturen. I kombination med att kvarteren sällan är helt slutna och dessutom inom sig uppvisar byggnader av skiftande skalor ger det en sammansatt och för just Norrköping typisk stadsbild. Det är detta ’DNA’ som tagits som utgångspunkt för planeringen av det nya området vid sidan och norr om den gamla järnvägsstationen. Överlagrat kvartersstadens expansion norrut föreslår vi en central grön kärna – ett stråk kring Drottninggatan från Motala Ström till nya kanalen som innehåller torg och parker i lämplig storlek för stadens befolkning, märkesbyggnader, offentliga byggnader, institutioner och förstås centralstationen.

Station

I förslaget förstärks den Edelsvärdska stationsbyggnadens närvaro i stadsmiljön genom att den öppnas till en generös portik som fångar stråket genom gamla järnvägsparken och leder gångströmmarna till det nya resecentret. Genom denna interaktion mellan dåtid och framtid skapas en särskild dynamik i stadsrummet. Kvarteren närmast väster och öster om gamla stationsbyggnaden dras tillbaka i dess fasadliv för att bilda en södervänd förplats och samtidigt göra byggnaden mer närvarande i Norra Esplanadens stadsrum.

Torg

Stationstorget uppdelas in en parklik, mer intim södra del, och en mera klassiskt belagd, öppen och urban torgdel i norr. Torgets öst- och västsidor markeras av trädplanteringar och lätta paviljonger innehållande restauranger, caféer och en kiosk. Av helheten skapas ett stadsrum i mänsklig skala med ett behagligt mikroklimat och möjlighet till sol, lä och halvskugga året om. Södra delen av Stationstorget präglas av ett frodigt planteringsområde, där de gamla järnvägsspåren får lov att ligga som en visuell påminnelse av områdets historiska lager.

På torgets västra sida föreslår vi låga och småskaliga kvarter med öppna, hårdgjorda gårdsrum som kan bli ett myllrande kommersiellt koncept innehållande butiker, matställen, barer, hotell och mera, inspirerat av Knäppingsborg. Generellt kantas platsen och järnvägsbrons södra front av kommersiella lokaler som bidrar till en levande stad.

Framtidens stationsområde

Den verkligt hållbara planen är den som kan växa i sin egen takt och anpassas till marknadens växlande behov över lång tid. Vi föreslår därför en förlängning av Norrköpings rutnät norrut som organisatorisk modell för gaturummen med flexibilitet och en viss brokighet i kvartersuppbyggnad. Angreppssättet har historisk förankring i staden och medger utbyggnad i mindre skala än hela kvarterets samt flexibilitet i användning. Resultatet kan bli en äkta blandstad.

Se de fyra förslagen här

Vi välkomnar Petra Adamsson som ny delägare på BAU. Petra är arkitekt, utbildad i Tyskland och har arbetat på BAU sedan 2008. Som uppdragsledande arkitekt har hon med sitt starka ledarskap varit en viktig del i genomförandet av flera uppdrag: Kv Hästen 21 i samarbete med Schmidt Hammer Lassen, stadsdelscentrum Torsplan i Hagastaden, landmärket Sthlm01 med Sauerbruch Hutton och ombyggnad Tomteboda.

Petra är ett självklart tillskott i ledning, styrelse och i rollen som ansvarig arkitekt.
– Jag är väldigt glad över att bli en del av företagets ledning, säger Petra om sin nya roll. Det här innebär att jag kan jobba ännu närmare våra beställare, där jag tror att min erfarenhet och mitt engagemang är värdefulla tillgångar. Jag ser fram emot att vara med och utveckla BAU.

Peter Walker välkomnar Petra till nya uppgifter:
– Petra är en utomordentligt skicklig arkitekt och ledare, och vi är väldigt glada över att hon vill träda in som partner i BAU. Med ett tränat öga är Petra snabb på att fånga upp och tillvarata de lösningar och detaljer som gör skillnaden i projektens kvalitet, samtidigt som hennes erkända samarbetsförmåga röner uppskattning från beställare, entreprenörer och kollegor. Petra Adamsson är ett utmärkt tillskott till BAUs ledning.

För att ytterligare stärka organisationen utökas ägarstrukturen med tre Associates. Dessa är Anna Ring, Byggnadsingenjör, som har utmärkt sig för sitt starka engagemang och goda ledarskap i stora uppdrag, Ewa Bialecka-Colin, Arkitekt SAR/MSA Dipl.-Ing, för sin höga kompetens inom hållbarhetsfrågor samt Anton Rathsman Arkitekt MSA, Byggnadsingenjör, för sina framgångsrika insatser i kontorets prisvinnande bostadsuppdrag.

Alla förändringar formaliseras i samband bolagsstämman i april 2024.

BAU har ritat strukturplanen för stadsdelen Haga Norra där 1000 lägenheter, 50 000m² kontor och verksamheter, och en ny stadspark ger området liv och attraktivitet. I vårt uppdrag med byggnaderna är Kvarter 1, Ackordet, en del av statdsdelens ambitiösa hållbarhetsprogrammet där Sveriges största återbruksprojekt för tegel nu uppförs.

Kv Ackordet certifieras enligt BREEAM Outstanding, som är den högsta nivån. Projektet har arbetat aktivt för att halvera byggnadens CO²-avtryck, bland annat består fasaden av 5 000m² återbrukat tegel och klimatförbättrad betong har använts i stommen. Projektet har under produktionen arbetat med alternativa fossilfria bränslen samt avfallsminimering. Bortsett från hållbarhetsmässiga vinster har BREEAM bidragit till ett strukturerat arbetssätt med hållbarhetsfrågorna under projektets gång, där solceller på tak och gröna sedumytor för vattenfördröjning och biodiversitet är en självklarhet.

Byggnaden är vackert gestaltad med tredimensionalitet i fasadens alla delar; i fönstersättning, med plåtprofiler som varierar i djup och bredd, och med lekfulla tegeldetaljer och ornamentik. Det patinerade teglet ger byggnaden en helt egen karaktär, och är ett gott exempel på hur levande en fasad kan bli med noggrant valda material och skickligt utfört hantverk.

Ackordet i Haga Norra vann Årets BREEAM-byggnad i Sweden Green Building Awards 2023! BAU gratulerar alla samverkande aktörer och delar – stolta – utmärkelsen tillsammans med beställaren Fabege, totalentreprenören Zengun och alla andra involverade konsulter som tillsammans har gjort detta möjligt!

Rethinking childhood in Tomelilla: Child-friendly. Different. Yours!

Den ideella organisationen Arkitekter utan gränser i Sverige bjöd i våras in till arkitekttävlingen Imagine a space for the young, om att skapa innovativa och inkluderande stadsrum för barn. Vinnarna, Arkitekterna Chris Steenhuis från Belgien och Georgia Zwart-Ion från Nederländerna föreslår ett antal strategiska designprinciper som kan ge barn större frihet att röra sig i staden. De utgår från barns olika personligheter och behov och har skapat en rad fiktiva karaktärer och olika typer av platser.

Tävlingsjuryn berömmer det vinnande förslaget för dess helhetsgrepp:
”Genom att tillgodose olika personlighetstyper och integrera separata platser i en urban helhet framstår förslaget som ett visionärt bidrag till ASF-Sveriges uppdrag”, skriver juryn i sitt utlåtande.

BAU har genom Kristin Gausdal, Arkitekt SAR/MSA och delägare, tillsammans med Alexander Marek, Lisa Klingwall och Felix Heuman ingått i juryn.

Bild: Lamia Ahmed

I mötet mellan Solna och Stockholm, i gränssnittet mellan Rödabergsområdet, den industrihistoriska miljön i Vasastan och stadsutvecklingsområdet Hagastaden, finns Blästern 15. Huset är ritat av Stadshusets arkitekt Ragnar Östberg för så kallade lättindustrier i början av förra sekelskiftet och fick namnet Industricentralen: här fanns bilhandlare, garveri och under några år Aromas tillverkning av geléråttor. I det här kvarteret har kreativa verksamheter, som arkitektkontor och gallerier, samlats. Kvarteret är också känt för sin konst.

På våning fem öppnade BAU sitt arkitektkontor i lördags för en rundvandring i lokalerna, berättelsen om BAU och den om kvarteret, byggnaden, och dess ursprungliga arkitekt.

Vi gratulerar Johanna Bengtsson till certifieringen som Sakkunnig avseende kulturvärden!

Johanna är Arkitekt SAR/MSA och certifierad färgsättare som efter påbyggnadskurs i restaureringskonst på Mejan/Kungliga Konsthögskolan godkänts som KUL med behörighet N.

Lara Gengler är Arkitekt SAR/MSA på BAU. Med sina dubbla utbildningar som arkitekt och inredningsarkitekt genomför hon uppdrag med säker hand och god erfarenhet i spannet från tidiga konceptvisualiseringar till återbruk. Lara är utbildad till arkitekt genom Masterexamen i Frankrike och har en Masterexamen i inredningsarkitektur från Konstfack i Stockholm, vilket gör att hon nu kan lägga yrkestiteln SIR/MSA till Arkitekt SAR/MSA.

Vi gratulerar Lara och är stolta över att utöka vår gemensamma kompetens med ytterligare certifieringar!

Som en del i den pågående terminalnära stadsutvecklingen på tidigare markparkering ritar BAU projekt Skywalker, ett nytt hotell med 540 dubbelrum och två våningar konferens och mötesfaciliteter. Huset, som får en lummig, grön innergård, bildar ett kvarter i den framväxande flygplatsstaden med Comfort Hotell Arlanda och Office One som grannar. Mellan det nya hotellet och terminalerna ligger Arlanda Torg, en central mötesplats för flygplatsstaden, även den gestaltad av BAU.

– Efter flera års arbete med planering av den terminalnära flygplatsstaden ser vi med tillfredsställelse nya publika platser och byggnadsverk växa fram till en högkvalitativ, mänsklig och attraktiv urban miljö. Vi ser fram emot att tillsammans med Swedavia forma ett av Stockholms bästa nya hotell, säger ansvarig arkitekt Peter Walker.