På bilden ser du vårt vinnande förslag för Sveafastigheters nya bostadskvarter i Talldungen, Tullinge – där arkitekturen tar sin utgångspunkt i landskapet, och låter platsens kvaliteter forma projektets identitet.

Nu ser vi fram emot en sommar med tid för återhämtning, nya perspektiv och inspiration. Vi önskar er en riktigt fin sommar och ser fram emot att ses igen efter ledigheten!

Bild: Oevis

Arkitekt Peter Walker har hastigt avlidit. Han efterlämnar hustrun Hannele, döttrarna Elina och Kristiina med familjer samt mor och syster med familj. Peter blev 63 år.

Peter föddes i Sverige som äldsta barn till den brittiske stadsplaneraren Gerald Walker och hans hustru Kerstin, sjuksköterska från Medelpad. Föräldrarnas arbeten förde familjen till Afrika, Australien och Nordamerika under barnens uppväxt. Under ungdomsåren i Toronto, Kanada, utbildade han sig till arkitekt.

Peter fick en praktikplats på FFNS arkitekter i Stockholm 1984. Hans breda begåvning, formkänsla, positiva energi och vänlighet gjorde tidigt avtryck. Till mångas glädje kom han tillbaka till Sverige efter avslutad utbildning. Här fann han också kärleken i Hannele, sjuksköterska från Finland. Tillsammans skapade de den familj som blev Peters stora glädje och stolthet.

Peter grundade BAU 1991 tillsammans med tre vänner och kollegor. Sedan dess har han haft en avgörande betydelse för företagets utveckling, kultur och identitet. Peter var en världsmedborgare med en ovanlig förmåga att se både helheten och detaljerna. Genom sitt engagemang, sin professionalism och sin övertygelse om arkitekturens förmåga att bidra till ett bättre samhälle var han med och formade, inte bara BAU, utan också många av de miljöer och platser som människor besöker, använder och uppskattar varje dag.

För oss som hade förmånen att arbeta tillsammans med Peter är förlusten stor. Han var en uppskattad kollega, ledare och vän som generöst delade med sig av sin kunskap, sin humor, sitt omdöme och sin nyfikenhet. Med värme, omtanke och ett genuint intresse för människor fick han många att växa. Han lämnade bestående avtryck, inte bara i projekt och byggnader, utan också hos dem som lärde känna honom. Vi minns Peter med stor värme, respekt och tacksamhet.

Kristin Gausdal, Peter Bäckström, Petra Adamsson, Anton Johansson, Stina F McKay, Mårten Wessel, Hans Birkholz, Per-Eric Sundby, Anna Axberg Olsson och Eskil Olsson
för vännerna på BAU – Byrån för Arkitektur & Urbanism

Södra Klara har fått ett nytt publikt rum. I Tysta Marigången svävar en skulptur fritt i den 30 meter höga, ljusa passagen. Här kan konstverket upplevas från många perspektiv; nära från balkonger, hotellrum och kontorsfönster, av förbipasserande fotgängare som genar genom kvarteret – och verket förändras i mötet med ljus, rörelse och betraktarens position.

Sneckan är ett fragment, en form vi känner igen från naturen. Den transparenta konstruktionen är också en levande länk mellan stadens historiska lager och dess samtida urbana liv. Kvarteresnamnen i den här delen av Södra Klara relaterar till vatten, en tydlig parallell till Stockholms historia som hamnstad. Sneckans skal bär på en berättelse om förändring, identitet och kontinuitet. Den speglar hur kvarteren ”Snäckan”, ”Sjörån” och ”Sjöhästen” med tiden har omvandlats, slogs samman och blev större men ändå bevarar en inre, djup historia och platsens rumsliga betydelse vid Strömkajen.

Formen är också transparent, utförd i rostfritt stål, ett material som både fångar ljuset och har en styrka att bära den tunga konstruktionen.

Sneckan är ett tröskelfritt konstverk, en symbol att orientera sig runt. Det är ett konstverk som är lätt att känna igen i en storskalig miljö och ger därför Tysta Mariegången ett landmärke i den lilla skalan.

Sneckan är ett samägt konstverk i den publika gången – en gåva från fastighetsägarna till staden. Konstnär är Katja Pettersson. Fastigheten Snäckan 8 är byggd och uttvecklad av Skanska. Ansvarig arkitekt är Hans Birkholz, BAU. Fastigheten ägs nu av Slussgården och de första hyresgästerna i kontorshuset flyttar in. Invigningen skedde 22 maj och gången är öppen för allmänheten.

Foto: Tove Falk Olsson

BAU uppmärksammar den Biologiska Mångfaldens dag i ett internt evenemang för att öka vår kunskap, omvärldsbevaka och för att få inspiration och insikter. I år är vårt tema ”Skapad natur och konst i vår närhet”. 

Biologiska mångfaldens dag har sedan 2017 etablerat sig som en av de största temadagarna om natur i Sverige. De senaste åren har det arrangerats en mängd aktiviteter för att fira och uppmärksamma den biologiska mångfalden.  Även om dagen firas för att uppmärksamma artrikedomen och naturens betydelse så finns det ett allvar bakom firandet. FNs vetenskapliga expertpanel för biologisk mångfald (IPBES) har slagit fast att naturen och den biologiska mångfalden utgör ett säkerhetsnät för vår civilisation och att detta säkerhetsnät är “ansträngt till bristningsgränsen”. Vi är direkt eller indirekt beroende av en rik biologisk mångfald, men vårt sätt att leva håller på att slita sönder säkerhetsnätet på grund av hur vi exploaterar och överutnyttjar naturen.

Under den biologiska mångfaldens dag arrangeras det bland annat följande aktiviteter runt om i landet: www.biomfdag.se/aktiviteter-karta
Läs mer på www.biomfdag.se

Barkarbystaden är ett av Stockholmsregionens mest omfattande stadsutvecklingsprojekt. Nu har ytterligare två kvarter fått bygglov och med dem tar den framväxande stadskärnan ett tydligare steg mot en fullvärdig blandstad.

BAU har arbetat med två nya kvarter i Barkarbystaden på uppdrag av Åke Sundvall. Uppdraget har redan från början handlat om mer än enskilda byggnader; den täta staden organiserad kring en kommande tunnelbanestation.

BAU har nu publicerat sin hållbarhetsrapport för 2025. Den samlar erfarenheter från våra pågående projekt och sätter fokus på hur arkitektur kan bidra till minskad klimatpåverkan, långsiktig resursanvändning och robusta stadsmiljöer.

Rapporten visar hur hållbarhetsfrågorna hanteras i praktiken – från tidiga skeden till genomförande. Den lyfter bland annat arbetet med återbruk av material, utveckling av flexibla strukturer och hur mobilitet, stadsliv och byggnaders användning kan samordnas för att minska behovet av nyproduktion. Ett genomgående tema är hur flera mindre beslut, rätt hanterade, får avgörande betydelse för helheten.

– Hållbarhet handlar inte om enskilda lösningar utan om hur vi arbetar samlat över tid. Rapporten visar hur vi prövar, utvärderar och utvecklar metoder i våra uppdrag, säger Anton Johansson, hållbarhetsansvarig på BAU.  Lärdomar från 2025 är att när vi förfinar hur vi mäter vår egen påverkan också med större precision kan minska vårt egna klimatavtryck.

Rapporten kan läsas av fler än aktiva i branschen och kan bidra till en mer konkret diskussion om byggandets omställning. Den ger en inblick i de avvägningar som görs i projekt – där klimat, ekonomi och funktion behöver balanseras – och visar hur arkitekturen kan vara ett verktyg i den processen. Under 2026 satsar BAU på att ytterligare stärka vår profil inom byggnadsförädling.

BAU har tilldelats uppdraget som arkitekt för en ny strukturplan som underlag till detaljplanen för sydvästra delen av Täby Park. Uppdraget utförs på uppdrag av Täby Park Exploatering AB åt Täby kommun och innebär att en planerad bostadsstruktur utvecklas för att också rymma en större arbetsplats.

Projektet prövar hur vi med nya förutsättningar kan anpassa och förbättra en föreslagen struktur utan att tappa riktning. En avgörande förutsättning är att parkering inte löses i underjordiska garage, utan samlas i ett mobilitetshus med gemensamma funktioner för boende och verksamma, vilket minskar klimatpåverkan i genomförandet och skapar flexibilitet över tid.

Parallellt utvecklas en strategi för stadsliv där lokaler koncentreras till goda lägen där flöden och vistelsekvaliteter sammanfaller för att skapa bättre förutsättningar för aktivitet i gaturummen. Uppdraget innebär därmed en förskjutning från en traditionell lösning till en mer integrerad stadsbyggnad, där mobilitet, verksamheter och bostäder hanteras som en sammanhållen helhet.

Läs mer hos Täby kommun

Är du vår nästa praktikant? Välkommen att skicka din ansökan till oss!

På BAU är du som praktikant anställd med lön och förmåner. Den sociala kulturen är välkomnande och vänskaplig och du blir del av en projektgrupp samtidigt som du följer vårt program för praktikanter under ett år.

Vi tar gärna emot din digitala portfolio, personligt brev och cv. Skicka din ansökan till

Vänta inte med din ansökan, vi intervjuar och anställer kontinuerligt fram till och med sommaren 2026!

BAU ritar ett nytt kvarter i Tullinge – det vinnande förslaget i markanvisningstävling omvandlar en obebyggd plats till levande mötesplats med naturen i fokus.

BAU kommer att hjälpa Sveafastigheter att utveckla ett kvarter i centrala Tullinge, Botkyrka. Projektet syftar till att omvandla en idag otrygg och underutnyttjad plats till ett välkomnande och levande stads- och naturrum. Genom att fokusera på trygghet, tillgänglighet och grönska skapas en viktig länk mellan Tullinges småskaliga bebyggelse och den framväxande centrumstrukturen.

Den aktuella platsen kännetecknas idag av kuperad terräng, sly och brist på belysning, vilket har gjort den svårtillgänglig och otrygg. BAUs förslag adresserar dessa utmaningar genom att införa tydliga gaturum, nya gångvägar och god belysning som ersätter mörker och bristande framkomlighet, vilket möjliggör ökad rörelse och trygghet för alla invånare.

”Vårt förslag handlar om att låta naturen ta plats, samtidigt som vi skapar en stadsmässighet som binder ihop Tullinge. Vi bevarar kullens gröna oas – som bär på spår av fornlämningar – och aktiverar den med platser för möten, träning och lek. Det blir en plats där den fina naturen får flyta in i vardagen och bli en naturlig del av det nya kvarteret,” säger Anton Rathsman, uppdragsledare på BAU.

Tävlingsförslaget togs fram tillsammans med Kragh & Berglund Landskapsarkitekter. En viktig utgångspunkt i gestaltningen är att bevara kullens höjd och karaktär som inslag i Tullinges stadsbild. Kvartersgårdarna kopplas visuellt och fysiskt samman med kullen, vilket låter grönskan integreras i boendemiljön.

Husen bidrar till en ny årsring i Tullinge samtidigt som fasadgestaltningen knyter an till det redan byggda, både den äldre och småskaliga villabebyggelsen men också de större flerbostadshusen på platsen.

Den nya bebyggelsen följer kullens topografi och utformas för att fungera som en mjuk övergång mellan Tullinges villabebyggelse och centrumdelar. Bostadsentréer, balkonger och verksamheter i bottenvåningen riktas mot både gatan och kullen. Denna aktivering skapar ’ögon ut mot gatan’, vilket är avgörande för att stärka den upplevda tryggheten i området, både dag- och kvällstid.

Mellan husen mot Nibblevägen formas en platsbildning som exempelvis kan ramas in av ett café och en kvarterskrog med uteservering – vilket blir en naturlig samlingspunkt för grannar och förbipasserande, samt bidrar till liv och rörelse både dagtid och kvällstid.

Bild: Oevis

I ett pressmeddelande berättar AMF Fastigheter om nästa steg i omvandlingen av Marievik. BAU har här i uppdrag att utveckla Signalhuset, en av områdets mest uttrycksfulla byggnader.

Signalhuset stod färdigt 1994 efter ritningar av DOM Borowski Arkitekter. Sedan 2022 har BAU tillsammans med fastighetsägaren AMF och kollegorna på Kaminsky Arkitektur, som har inredningsuppdraget, verkat för en transformation av byggnaden för att skapa moderna kontorslokaler för nya hyresgäster. Strategin har hela tiden varit en vidareutveckling av befintligt hus med bibehållna kvaliteter. Arbetsmetodiken inbegriper en stor andel återbruk och tillägg med lågt klimatavtryck. Signalhuset byggs enligt NollCO 2.0 och certifieras enligt Miljöbyggnad Guld.

– Signalhuset är en byggnad som vågar ta plats – både visuellt och funktionellt. Här skapar vi unika lokaler för varumärken som vill erbjuda sina medarbetare mer än bara en arbetsplats, säger Johan Lindskog, stads- och projektutvecklingschef på AMF Fastigheter.

Med placering längs Milleniumstråket och med direktkontakt mot kajen och utsikt över Årstaviken är Signalhuset, med sina röda pelare, blå fönsterkarmar och triangelformade entréer en byggnad som syns. Nu öppnas kortsidorna och bottenvåningen för mer liv tillbaka till stadsmiljön – till en del av ett Marievik i omvandling med respekt för dess historia.

https://news.cision.com/se/amf-fastigheter/r/marievik-tar-ytterligare-steg-mot-visionen—signalhuset-blir-nasta-pusselbit,c4245635

BAU deltog, som en av flera programpunkter, under festivalen Open House 2025. I en visning av lokalerna och under en föreläsning berättade Kristin Gausdal och Cecilia Hägglund Skog om kvarteret Blästern, om byggnaden där vi har vårt kontor på 5 våningen men också om ursprungsarkitekten Ragnar Östberg och hur vi som arkitektkontor arbetar i lokalerna som under 1930-talet byggdes som en modern arbetsplats för kreativa lättindustrier.

Ett sextiotal nyfikna besökte oss under tillfället som har som syfte att involvera allmänheten i stadens utveckling och stimulera intresset för arkitektur och samhällsbyggande.

Du kan läsa mer om Open House här 

Riksorganisationen Folkets Hus och Parker delar årligen ut pris till en medlemsbiograf i Sverige som utmärkt sig för sitt arbete med att öka intresset och engagemanget för biografen på sin ort. I år blev det Järfällas enda biograf, bion i Folkets hus i Kallhäll, som utsågs till Årets biograf i samband med festivalen Filmdagar som arrangerades mellan den 11 och 14 september 2025.

– Det är överväldigande att vår biograf som är Järfällas enda bio får den här fina utmärkelsen, för det hårda jobb vi gör för kommunens invånare. Det känns viktigt att visa film men även att lokalbefolkningen och föreningarna kan mötas i våra lokaler, säger verksamhetschef Mia Andersson och ordförande Lilian Karlsson.

– Kallhäll Folkets Hus visar vilken kraft film och kultur kan ha i ett lokalsamhälle. Med sitt breda program och sitt starka engagemang är de en inspiration för hela biografrörelsen. Det är en stor ära att få tilldela utmärkelsen Årets bio 2025 till Kallhäll, säger Nina Andersson, vd på Folkets Hus och Parker i ett pressmeddelande. 

BAU fick år 2017 uppdraget att ersätta det slitna befintliga Folkets hus med nya lokaler i och med att torget rustades upp. Det blev en biograf, diskotek, uteservering och samlingslokaler – en mötesplats för Kallhällsborna! Som fond på torget, i en byggnad av tegel i skiftande toner, med sedumtak och höga glasväggar, möter Folkets Hus alla besökare. Att verksamheten lever väl i byggnaden står klart.

Läs mer om uppdraget här:
Folkets Hus Kallhäll – BAU

Täby Park får en efterlängtad grundskola för 900 elever från förskoleklass till årskurs nio. Täby Park är ett stadsutvecklingsprojekt där JM och Skanska i samarbete bygger bostäder men också vissa arbetsplatser på platsen för tidigare Täby galopp. Att komplettera stadsdelen med barnomsorg och skolverksamhet har varit prioriterat, och i och med projektet där skola och idrottshall inryms i samma kvarter utvecklas området vidare.

NYSTAD är fastighetsägare, utvecklare och byggherre för skolfastigheten som förvärvades i maj 2025. BAU tog tidigare under året fram ett förfrågningsunderlag för idrottshallen i Täby Park på uppdrag av NYSTAD. I en fortsatt projektering på uppdrag av entreprenör Lindesbergs Bygg har BAU nu fått möjlighet att arbeta vidare med bygghandling för att både skola och idrottshall ska kunna tas i drift inför vårterminen 2027. Uppdraget för skolbyggnaden har i tidigare skede utförts av Liljewall Arkitekter. Nu pågår markarbeten och pålning och gjutning av bottenplatta ska påbörjas inom kort.

Skolområdet, mellan Vintergaloppsgatan och Parkallén, får en större byggnadsvolym som rymmer grundskola och förskola med sex avdelningar. Att eleverna får tillgång till den intilliggande, fullstora idrottshallen och en stor skolgård med naturmark ger skolan en än mer attraktiv miljö och stadsdelen i sin helhet kvalitéer.

Bild: Nystad/BAU/Oevis

Bygglov är beviljat för Orangerihuset i Roslags Näsby i Täby, ett uppdrag vi har för Stadsvillan/Partnex.

Orangerihuset är ett bostadshus, karaktäriserat av den glasade påbyggnaden som kröner takterrassen. I kvarteret som vetter mot Roslagsbanan får området en mer stadsmässig karaktär mot Centralvägen i norr, medan gårdssidan får en mer öppen och inbjudande fasad mot kvarterets gemensamma gårdsrum. Hörnhuset blir en signalbyggnad för stadsdelen när man möter det såväl från Roslagbanan som Centralvägen.

Byggnaden har en sammanhållen gestaltning som samspelar med intilliggande byggnader. Varje trapphus ges en egen karaktär i form av material, kulör och balkongtyper. Sockelvåningarna som trappar mellan trapphusen förmedlar den mänskliga skalan och balanserar proportionerna.

En indragen takvåning skapar ett levande taklandskap med takterrasser både mot söder och norr. Fasadmaterialen är skiffer i en grå respektive järnoxidfärgad kulör, en sinuskorrugerad kopparfärgad plåt samt i kontrasterande skiffersorter i sockelvåningen. Den glasade krönvåningen, ett orangeri som fungerar som gemensamma ytor, har givit byggnaden dess namn.