I Haga Norra omvandlar Fabege ett tidigare industriområde till en tät stadsdel med bostäder, arbetsplatser, parker och torg. Kvarter 1, Ackordet, tar sin utgångspunkt i återbruk, nordiskt ljus och tidlösa proportioner med ambitionen att skapa arkitektur som håller både materiellt och över tid. I Haga Norras första kvarter förenas återbrukat tegel med en genomarbetad stadsbyggnadsidé och här visar BAU hur material, metod och arkitektonisk precision kan skapa identitet, stadsliv och långsiktig hållbarhet.
I Haga Norra i Solna har BAU, på uppdrag av Fabege, utvecklat Kvarter 1 från stadsplan och tidiga analyser till projektering, genomförande och delar av inredningen. Byggnaden omfattar cirka 27 000 kvm kontor och har omkring 5 000 kvm fasad murad med återbrukat tegel. Projektet förenar stadsbyggnad, robust arkitektur, materialåterbruk och flexibla lösningar i en byggnad utformad för att hålla och förändras över tid.
Hur bidrar Kvarter 1 till stadsutvecklingen i Haga Norra?
Kvarter 1 är utformat som en del av Haga Norras stadsstruktur. Byggnaden bildar en tydlig rygg mot Frösundaleden samtidigt som volymen ramar in och skapar förutsättningar för stadslivet kring Mathildatorg. Mot torget bryts den långa fasaden ned i mindre delar som ger stadsrummet rytm och skala.
I bottenvåningarna finns restauranger, caféer, gym, konferens och andra verksamheter som bidrar till liv under stora delar av dagen. Entréer, publika funktioner och ljusgårdar skapar samband mellan byggnadens inre och stadsrummen utanför.
Arkitekturen hämtar inspiration från det tidiga 1900-talets nordiska industriarkitektur – tegelbyggnader vars material, proportioner och konstruktiva tydlighet har gjort dem användbara och uppskattade långt efter att de uppfördes. Ambitionen är inte att imitera historisk arkitektur, utan att arbeta med samma robusthet och långsiktighet.
Kvarter 1 möter Stora Frösunda gård, vars 1700-talsmiljö utgör en viktig historisk del av platsen. Det skapas samhörighet genom skala, proportioner, materialitet och en återhållen färgpalett. Mötet mellan byggnader från olika århundraden blir en del av Haga Norras identitet – där den nya stadsdelen utvecklas med utgångspunkt i både platsens historia och dagens behov.
Hur är byggnaden utformad för att kunna förändras över tid?
BAU har arbetat med Haga Norra från första skiss. Det har gjort det möjligt att utveckla stadsbyggnad, byggnadens organisation och detaljutformning som delar av samma arkitektoniska idé.
Den prefabricerade betongstommen ger en rationell och beständig struktur. Kontorsplanen är utformade för att kunna förändras över tid. Ett våningsplan kan rymma från en till åtta hyresgäster utan omfattande ombyggnader. Flexibiliteten minskar behovet av framtida ingrepp och gör anpassningsbarheten till en del av byggnadens långsiktiga hållbarhet.
Ljusgårdarna som byggnadens hjärta
Två centrala ljusgårdar för in dagsljus i de djupa kontorsplanen och fungerar samtidigt som gemensamma rum och orienteringspunkter. Glas, ek och kalksten ger gårdarna en varm materialitet som välkomnar besökaren. Materialvalen var viktiga för att skapa en varm och ombonad känsla – och för att naturliga material patineras vackert över tid och åldras med värdighet.
Hur har återbrukat tegel använts i fasaden?
Cirka 5 000 kvm fasad har murats med återbrukat, patinerat tegel. Återbruket har varit en del av arkitekturen från början, inte en åtgärd som lagts till i efterhand. Genom materialstudier, provmurning och detaljprojektering har teglets variationer – spår av tidigare användning som utnyttjats – givit växlingar i kulör, format och textur men också av färgrester och patina. Variationer som inte har dolts utan blivit en del av byggnadens uttryck.
Mönstermurning, pilastrar och bearbetade sockelvåningar ger fasaden djup och detaljrikedom. Djupt placerade fönster och mörkgröna plåtpartier förstärker reliefen och spelet mellan ljus och skugga.
Gestaltad för det nordiska ljuset
Det lågt stående nordiska ljuset har varit en parameter i fasadens utformning. Djupa nischer, teglets struktur och omsorgsfullt proportionerade öppningar fångar ljus och skugga och ger fasaden olika uttryck över dagen och årstiderna.
I bottenvåningen blir materialiteten särskilt påtaglig i mötet med gatan. Teglets taktilitet och detaljering ger byggnaden en robust sockel och en mänskligare skala nära stadsrummet.
Vilka hållbarhetslösningar finns i Haga Norra Kvarter 1?
Återbrukat tegel, robusta material och flexibla planlösningar kombineras med optimerat klimatskal, solceller och sedumtak. Hållbarhetsarbetet sträcker sig därmed från enskilda byggnadsdelar till hur huset kan användas och förändras över tid. Återbruket fortsätter även interiört. I delar av byggnaden är köksstommar, undertak, glaspartier och mattor återbrukade och i en av hyresgästanpassningarna har 70 procent av möbler och fast inredning restaurerats, reparerats eller återanvänts från tidigare kontor.
Kvarter 1 är certifierat enligt BREEAM Outstanding och utsågs till Årets BREEAM-byggnad vid Sweden Green Building Awards 2023. Projektet har även tilldelats Årets fasad 2024 av Mur- och putsföretagen och Solna stads stadsmiljöpris 2025.
Byggt för att hålla – och förändras – ger ett kvarter som håller länge
Projektets långsiktiga ambition sträcker sig bortom certifieringar och enskilda klimatåtgärder. Återbrukade och beständiga material, flexibla strukturer och omsorg om proportioner och detaljer utgår från samma idé: den mest hållbara byggnaden är den som har kvaliteter nog att användas, uppskattas och bevaras under lång tid.
Kvarter 1 visar värdet av att hålla samman stadsbyggnad, arkitektur, material och genomförande från första skiss till färdig byggnad. Återbruket ger huset en historia redan från början, medan den flexibla strukturen skapar förutsättningar för nya användningar över tid.
Resultatet är en byggnad som både etablerar Haga Norras identitet i dag och har förmågan att fortsätta utvecklas tillsammans med stadsdelen.
Bild: Anders Bobert, Bara bild, Yannik Lagher HF-Agency samt BAU
